Vill inte vara hemma meeer.. Vill jobba ju. Men Nikko är mycket bättre nu med sin andning och på torsdag är det dags för dagis. Han får en sista dag på sig att bli helt hundra imorgon :P  Vi går lixom varann lite på nerverna nu.. Tur att vi fick lite ledigt ifrån varann idag när han var hos grannen Diana o Lova o lekte en stund. Dom bjöd oss även på gomiddag :) Gulligt! Den timmen jag fick vara själv. Poppade jag musik och packade nån kartong. Skönt o få lite undanstökat och lite ensamtid. Det behövs faktiskt ibland!

Nikko har varvat mellan Smurfarna och Nicke Nyfiken dessa dagar. Kan dom filmerna utan till nu. Nikko med! Han sitter o berättar vad som händer i nästa scen, jätte inne o pratar med en allvarlig röst. Sött men kan bli lite störande när jag vill göra nått annat vid datan eller så.. :)

Idag har jag grinat! Det va såå skönt efteråt. Nikko somnade.. jag började skriva på en uppgift som jag fick efter arbetsintervjun. Skriva om en händelse ur mitt liv. Älskar att skriva så jag började skriva om mamma. Om tiden då hon gick bort och efteråt. Kände hur tårarna började rinna.. O jag lät dom rinna. Länge sen sist! Men vad skönt det var. Grina mera!! :P  Mycket som rinner bort med tårarna :)

Men min lilla uppsats blev bra och jag e skit nöjd!
Sak till annat..

Min lilla skit börjar bli så stor.. Tittar på honom just nu. Han ligger o snarkar brevid mig här i våran "soffa". Han e så lång. Ingen bebis som man bär runt på så lätt längre. Idag hade vi en fight innan han sov middag. Jag var jätte arg på honom och fick ett litet bryt på honom. Han var på mig som fan o jävlades, kastade grejer o lyssnade inte ett dugg på mig. Till slut fick jag nog.. Efter väl valda ord fick han gå lägga sig men tjurskallig som han är klev han upp hela tiden och var arg, trött och ledsen själv. Till slut så låg han kvar efter ytterligare bryt från min sida. Han somnade som en stock. Som vanligt fick jag ångest över att ha höjt rösten. Men är inte mer än människa. Har själv mycket i huvudet och det är mycket som ska fixas och allt måste klaffa. Ett jävla meck för att få saker o ting gjort. Lite stressad och trött mamma kanske.. Han känner säkert av det själv, som barn brukar göra. Men sen när han vaknade var han så söööööt. Han ropade på mig..  -Mammaaa... kom.. Jag gick in i sovrummet. Där satt han som ett solsken. Vi kramades en stund och så sa han plötsligt.
- Mamma arg mig imorgon (vilket betyder igår).. Nikko inte snäll mamma.. Jag kastade leksaker, jag putta på dörren, jag kastade annat... Kramas mamma! Nu vi kompisar o jag älskar mamma! Skit glad :D
Mitt lilla hjärta. Jag försökte förklara att jag blir arg när han inte lyssnar på mig och att man inte får kasta osv. Men att vi båda får säga förlåt till varann. Då kramade han mig o så sa vi förlåt. Så vart vi bundisar igen! :D  Sen dess har han varit så himlans duktig. Plockat upp efter sig, städat undan efter sig om han lekt med nått, torkat bordet, tömt sin potta själv utan att jag har bett honom om nått. Eller sånt han bara lämnar efter sig för att han vet att jag ändå städar efter honom. Inte alltid men oftast. Han har fått så mycket beröm också. Han blir så mallig. Min gullunge.. Jag älskar dig över allt annat. Eller som Nikko säger Älskar dig micke micke micke micke sååååå micke :D